Badbollen

Ibland känns det som om jag ville lyfta upp jordklotet som en badboll och skaka bort de förödande översvämningarna i Pakistan och Kina så att folk kunde få börja leva som vanligt igen och därefter, en efter en, skaka ut de drygt tjugo gruvarbetare som sitter fast 650 meter under marken i Chile sedan 18 dagar. Jag skulle vilja skaka på tills klotet kommer i balans och snurrar lugnt igen.

The Target

Det har blivit mycket populärt med pistolskytte på " shootingranges" på senare tid. Det har naturligtvis funnits skytteklubbar i många år men denna nya form riktar sig till allmänheten och det krävs inga tillstånd för att skjuta. Du kan skjuta med pistoler som har olika kaliber och bland annat pröva på 375 Magnum, 44 Magnum och kanske ett skott med världens kraftigaste pistol kaliber 50. Man kan fråga sig varför intresset för vapen är så stort som det är, särskilt hos män, men även hos kvinnor i en allt ökande omfattning. Är det ett skapat intresse eller är det något som finns nedärvt sedan tidernas begynnelse. Faktum är att vapen har använts av människor i alla tider. Frågan är om inte vapen var det första som människan kom i kontakt med. Det första vapnet var nog stenen som användes för att skydda sig mot andra människor och för att döda djur. Man kan fråga sig om världen på den tiden kunde existera utan vapen. Det ligger en paradox i synen på vapen - man både hatar och älskar, eller i vart fall accepterar dem. Många ser vapen som något verkligt ont som skadar och dödar mängder av människor och djur. Andra ser respektfullt på vapen som något som skyddar dem från krig, olycka och övergrepp. Man kan säga att synen på vapen har skärpts avsevärt och många verkar för begränsningar i användandet. Ändå är det bara att konstatera att det finns fler och mer hotfulla vapen än tidigare på jordklotet. På något sätt är det nog så med människan. Att finns det ett vapen så måste det finnas ett till, annars rubbas balansen på ett farligt sätt och människor blir osäkra.

Sveriges första kokbok

Jag har alltid varit väldigt förtjust i kokböcker av alla de slag - vilket jag vet att jag inte är ensam om. Intresset för kokböcker är enormt i Sverige. Jag tror till och med att Sverige är det land där det ges ut mest kokböcker i världen. Kokkonsten har länge stått högt i Sverige. På 1600-talet gav Åke Claesson Rålamb 1690-1694 ut boken "Aderlig Öfvning" som till stora delar var en kokbok. Det var ett ganska omfattande verk som var avsett att utbilda unga adelsmän i olika ämnen såsom lantmäteri, aritmetik, fortifikation, skeppsbyggnad, trädgårdsarbete och kokkonst. Boken innehåller ett antal recept varav flera är mycket speciella och erbjuder närmast komiska inslag. Mycket sannolikt är denna bok Sveriges första kokbok och i vart fall ett av de få dokument som visar hur matvanorna såg ut på 1600-talet.

Trädgården

Att ha svårt sjuka människor omkring sig förändrar synen på livet. Sjukdomen är livets mörka sida, men var och en som är född till världen är medborgare i både i de friska och sjukas rike. Jag tror man tänker mera på det som har varit, vackra minnen och glädjestunder, men detta förminskas nog inför det större som väntar. Kanske gläntar man in i naturens öppning och får se att man även där plockar äpplen från träden.

Vad vet vi om materien ?

De gamla grekerna visste inget om atomer. Ändå förmodade de att materien i universum var uppbyggd av små odelbara beståndsdelar som de kallade "atomer". Hur kunde de komma fram till detta ? Grekerna hade utgångspunkten i sina funderingar i alfabetet. När ett alfabete med ett fåtal bokstäver kan forma ett oändligt antal ord så kanske det väldiga spektrum av materiella föremål också vara resultatet av ett fåtal byggstenar i universum. Det var en insiktsfull förmodan som visade sig vara riktigt. Än idag tror vi på att materien i princip är uppbyggd så. Under lång tid trodde många fysiker att protoner, neutroner och elektroner var de grekiska "atomerna". På 1960 talet upptäckte man dock att inte heller protoner och neutroner är grundläggande. I ställer fann man att varje partikel består av tre mindre partiklar kallade kvarkar som i sin tur kan defineieras som nedkvarkar och uppkvarkar. I dag förefaller allt som man ser på jorden och på himlen vara uppbyggt av elektroner, uppkvarkar och nedkvarkar. Visst var de gamla grekerna mycket kloka, och det framstår idag nästan obegripligt hur de kunde dra de slutsatser de gjorde. De kunde ju inte se atomerna. Det är bara att konstatera att vissa människor av någon anledning ser mera och djupare än andra, en del har intuition och några anar vad som är på gång. För logikerna, de som bara tror på det de ser är detta naturligtvis ett dilemma.

Två döda fåglar

Den dimmiga morgonen började inte bra. När jag kommer till busshålls platsen för att åka med buss 707 till Vårby gårds kyrka, där jag skall vara kyrkvärd, finner jag att två trastar hade flugit in i glasrutan på vår busskur och ligger döda på marken nedanför. De ligger helt stilla en halvmeter ifrån varandra med öppna ögon, som om de sov för att straxt flyga vidare ut i världen. Så snabbt kan livet sluta - och så fridfull kan döden se ut, tänker jag. Hemkommen från kyrkan sitter jag på altanen och tittar ut över trädgården med sina frukt-och bärträd. Det är nog dags att plocka de vackra djupröda klarbären och göra saft, det brukar bli 10 -13 flaskor. Men man drar sig in i det sista för att plocka dem för att de är så vackra - man vill umgås med dem så länge det går. Ge dem lite mera liv i min trädgård.

Minneshänder, om att räkna på sina fem fingrar

Häromdagen hörde jag en äldre dam säga " det skall man komma ihåg på sina fem fingrar". Ett ganska underligt uttryck tycker nog många. En hel del vet nog inte riktigt vad det står för ? Förr i världen använde man ofta handens fem fingrar och ibland hela handen som pedagogiska instrument för att lära ut matematik, dikter eller latinska böjelser m.m. På 1600 och 1700 talet skrevs det flera handböcker i denna teknik. Bland annat en mycket ingående räknebok av G.Winter, Computus manualis, i Åbo 1758. På flera sidor i boken är en hand avbildad och på handen anges vad man skall komma ihåg. Där finns "kalenderhänder", och där finns "katekeshänder" m.m. Än idag förekommer det ofta att man använder händerna till hjälp för att räkna. Händerna kan faktiskt mycket väl fungera som moderna tankekartor på olika sätt. Kanske för att komma ihåg vad man skall handla till middag och alla släktingars födelsedagar. Tummen kan stå för potatis, pekfingret för mjölk, långfingret för toapapper o.s.v.