Far och äldsta son

Far och äldsta son
Två blickar in i framtiden

lördag 3 juli 2010

Sommaren och universum

Jag dyrkar den Svenska sommaren med sin värme, sina ljumma vindar och sina ljuva sommarregn. En lugn cyckeltur längst torra grusvägar till Gömmarbadet. En tupplur på klippan vid vattnet efter att med slutna ögon hört barnen stoja i vattenbrynet. Att som genom ett fallskärmshopp vakna till lunch med färskpotatis, matjessill, jordgubbar och rabarberkräm uppdukat på bergshällen. Vi känner oss så hemma här på jorden, vi trivs och ändå vet vi inget om vilka krafter som styr oss. Många lever som om de visste, men de gör det inte. De flesta bryr sig inte alls. Universum är så hemlighetsfullt och outgrundligt, med ett syfte som människan inte kan förstå. Vad meningen är kommer vi nog aldrig få veta. Det ligger utom mänsklig fattningsförmåga. Det är därför vi själva får känna in och skapa vår egen andliga tillvara som tar sig många uttryck, många ritningar är extremt underliga och närmast människofientliga. Vi kristna tror att det är Gud som har skapat universum och världsordningen och ser det som ett heligt mysterium som bara Gud känner syftet med. Det är kanske inte meningen att vi människor skall känna och förstå Gud ? Meningen kanske bara att älska Gud ? Om man älskar flyter världen på ett sätt som gynnar alla. Om man inte älskar mörknar tillvaron allt mera, som om man sakta vrider ner en dimmer så det till slut blir helt mörkt. I en annan dimension sitter kanske några och skrattar åt oss som bara är en liten del av skapelseprocessen. Men det finns människor, kanske är de utvalda, främst vetenskapsmän men också andra som har kommit längre i sin strävan att förstå. Det finns de som ser att det finns en likhet mellan vårt förnuft och naturens ordning. Bara det att vi kan tänka på detta sätt kring dessa frågor gör att vi på sätt och vis efterliknar naturen. Vi arbetar med olika redskap som vi inte har kunnat skapa. Ett exempel matematiken som människan inte kan ha skapat. Eftersom matematiken hjälper oss att förstå naturlagarna, fysik och kemi m.m, måste vi ha fått matematiken med oss i våra gener på något sätt.Ett medskick från skaparen, en nyckel till universums dörr. Vi kan se hur stärnor långt borta slocknar. Hur nya sjärnor föds. Men vi finns kvar. Matematikens finns kvar. Utan matematiken hade vi aldrig kunnat förstå det vi gör idag. Matematiken kan sägas vara verkligheten. Vi fortsätter att med matematikens hjälp forska kring univerums lagar. Det vi söker efter att finna är det eviga som styr universum helt oberoende av oss människor som bara är en liten och förmodligen tillfällig del. Sommaren blir bara vackrare och vackrare. Katten ligger och sover i gräset. Jag sitter i min stol.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade