Katolska kyrkan

Trots att jag är kristen Lutheran och historiskt ser katolska kyrkan som den svenska urkyrkan har jag svårt för hur man inom katolska kyrkan hanterar vissa viktiga moraliska frågor. Den sk. tysthetskulturen är för mig helt oacceptebel. Det kan aldrig var rätt att en kyrka tar ställning för förrövarna / prästerna mot offren. Detta absurda förhållningsätt kastar mörka skuggor över hela kristenheten på en mycket obehagligt och för hela kyrkan mycket skadligt sätt. Katolska kyrkan måste ägna sig åt självransakan och lösa upp den slutenhet man har i organisationen samt förändra vissa föråldrade regler som inte fyller någon funktion utan snarare är orsak till en stor del av problemen. Jag har alltid tyckt att reglerna om celibat har varit konstiga och i princip omöjliga att följa eftersom ingen fullt ut kan kontrollera sina drifter. Gud är vår fader som själv hade en son. Jag tror aldrig att det har varit Guds önskan att låta en människa leva i ensamhet. Så lös upp reglerna om celibat och låt prästerna ingå äktenskap så kanske katolska kyrkan kan återupprätta sitt skamfilade anseende. Det är min önskan att så sker så att kyrkan kan återfå sin tappade andliga kropp.