Ateist eller troende ?

Igår på ett styrelsemöte träffade jag en ung kvinna som bergsäkert sade sig vara humanist. Inte så lätt att förstå vad hon menade eftersom ordet humanist betyder olika saker i Sverige. Bland annat ett sätt att studera, men också en mycket vänlig person som bryr sig om människor och djur. Men jag vet att hon menade att hon är den typen av humanist som anser att världen är naturlig utan inslag av övernaturliga krafter och gudar. En person som inte tror på Gud och Jesus, eller för den del, någon religion överhuvud taget. Humanisterna menar att människan utan att ta hänsyn till dessa som de anser vidskepliga krafter är kapabla att hantera alla situationer i livet och ta ansvar för sig själva. En vacker tanke tycker vissa medan andra är irriterade över den bristande insikt om människans behov och om livet i stort som präglar den humanitiska livssynen. Dagens humanister är organiserade och har försökt att skapa någon form av vetenskaplig grund för sin verksamhet, men har inte lyckats så bra. Man stöder sig bland annat på de grekiska filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles som man menar lade grunden för hela det humanistiska tankesättet. Det synsätter är att för sina egna syften kidnappa de filosofer som lade grunden för det västerländska tänkandet. Visst resonerad de grekiska filosoferna kring människan och världen i stort för att lösa vissa livsgåtor, men de trodde på gudar och förstod att människan aldrig kommer att förstå allt och är beroende av gudar. I antikens Grekland hade gudar en stor betydelse och man tog inga beslut utan att tillfråga dem. Människan är bara det hon har försetts med, de sinnen hon har, och detta räcker inte för att kunna förstå universum och den slutliga lösning som visar hur universum är uppbyggd och hur allt skapades. Vi går här på jorden vi begränsade männniskor. En del tror sig veta andra inte. En del villl ha tröst andra inte. Vi bara tror, vilket inte är en lösning, men tron är mycket bättre än tomhet. Vad tror du att ett litet barn skulle tycka bäst om ? Att pappa berättar att det finns en himmel dit man kommer när man dör och att mormor och morfar redan är där, eller att säga, jag vet att det inte finns något när man dör. Du är helt borta. Allt är bara kallt och svart. Svaret är självklar. Tron segrar över humanismen.